Om min historieteori är riktig är den långsiktiga förändringen mycket större och värre än vi tror

För tjugo år sedan skrev jag en bok om svensk historia – På spaning efter Moder Sveas själ – med en storartad teori om ett 250-årigt cykliskt mönster varav Sverige fått uppleva nästan tre kompletta cykler sedan Birger Jarl kom till makten omkring år 1250, nämligen feodalismen, nationalismen och den cykel som nu håller på att ta slut, industrikapitalismen.

Dessa 250-åriga tidevarv, påstår jag mig visa, är alla konstruerade på samma sätt. De inleds med en grundarperiod (folkungatiden, vasatiden respektive nationsbygget efter Gustav IIIs död), fortsätter med herreväldesperioder (stormannatiden, stormaktstiden respektive industrialismen) och avslutas med enväldesperioder (kalmarunionen, karolinska enväldet och vår tids politikervälde).

Vid de långa cyklernas slut är historien, enligt denna läsart, redo för ett stort skifte, ett språng in i nästa 250-årscykel. Jag döpte dessa femtioåriga omställningsperioder till sökperioder. Då ställs allting på ända och en ny typ av utveckling tar sin början. Europa har upplevt två sådana sökperioder, renässansen och upplysningstiden, vilka i svensk historieskrivning brukar kallas sturetiden och frihetstiden. Dessa ligger just 250 år från varandra.

Jag gjorde lite enkel räkning och kom fram till att Sverige år 1991 – boken publicerades 1986 – borde vara på väg in i en ny sökperiod som upphävde och ersatte det nuvarande politikerväldet, som introducerades år 1932.

När jag skrev det där var jag rätt optimistisk. Den nya sökperioden borde väl vara som de föregående, alltså renässansen och upplysningstiden, tänkte jag. Dessa var inga dåliga epoker, utan tvärtom blomstringsperioder för mänskligheten, visserligen stökiga och med en del ogräs i rabatterna, men på det hela taget alldeles strålande när man ser på dem så här i efterhand med perspektiv.

Och 90-talet och det tidiga 00-talet kändes faktiskt bra. Sverige (och den övriga världen) gjorde stora saker. Välståndet utvecklades, it-tekniken gav ett revolutionerande jättelyft, politikens tunga hand trycktes delvis tillbaka etc.

Men det som ger sökperioderna deras särskilda prägel är inte att andarna vaknar och gör stordåd, framför allt oerhörda vetenskapliga framsteg, utan att den traditionella ordningen bryter samman (vilket gör att andarna måste tänka fritt och nytt). Betänk att den svenska frihetstiden växte fram för att det karolinska enväldet hade gått under. En självsäker och välordnad – visserligen för krig, men i alla fall – centralistisk stat hade fallit ihop. Det kan se fint ut på långt håll, men för den som levde i röran var det inte så kul. De gamla trygga lösningarna, det välkända, fungerade inte längre. Folk var tvungna att söka framtiden på nya sätt, efter egen förmåga. Sökperioder är otrygga perioder.

Även om vår tids politikervälde ännu inte kraschat känns det allt svagare och alltmer villrådigt. Till exempel betvivlar jag att det går att få ordning på dagens skolsystem. Dagens och framtidens föräldrar kommer att behöva leta efter egna, privata lösningar (med skolpeng eller inte). Universitetens sönderfall ska vi inte ens tala om; begåvade elever söker sig allt mer utomlands för högre studier. När järnvägarna slutar fungera på grund av bristande underhåll, arbetsförmedlingens chef förklarar i radio att myndigheten inte har en chans att klara sina uppgifter när det gäller invandringen, när ambulans, brandkår och polis inte törs ge sig in i vissa stadsdelar, då inser man att staten inte längre klarar av sina basfunktioner.

Detta är sönderfall. Jag hoppas att det går att vända. Men om min historieteori är riktig kommer det inte att gå. Jag säger som statsminister Stefan Löfven: Det här är på riktigt, det här är på allvar, upplösning är ingångsvärdet.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Alla inlägg, Reflektioner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s