Globaliseringsrådet och Winston Churchill

Vissa kulturer, eller länder om man så vill, är mer framgångsrika än ändra. De är rikare räknat i BNP per capita, de är i allmänhet lugnare, trafiken är mindre kaotisk, barnadödligheten lägre och medborgarnas liv behagligare och längre.

Det vore underligt om sådana kulturer inte funderade över vad deras lyckosamma belägenhet berodde på, inte minst för att säkerställa framtida tätpositioner i ett stenhårt internationellt rejs.

I det perspektivet är det lätt att förstå varför den nya Alliansregeringen omedelbart efter sitt tillträde hösten 2006 tillsatte Globaliseringsrådet, med tjugo medlemmar av landets yppersta politiska och intellektuella elit som ledamöter.  (Nyfiken? Kolla slutrapporten från 2009 på http://www.government.se/content/1/c6/12/68/57/e04110d0.pdf.)

2008 års internationella ekonomiska kris hade nyligen brutit ut och den osäkerhet som vi fortfarande lever med – och kommer att få leva med, var så säker – hade börjat kännas. (”I skrivande stund råder en pessimistisk stämning, världen har gått in i en djup kris som just p.g.a. den fördjupade integrationen länder emellan snabbt fått en global spridning.”) Det står inte så i klartext, men man anar att Globaliseringsrådet bekymrade sig över risken att flitiga och välutbildade indier och kineser, som alltmer flåsar oss i nacken, ska komma ikapp och sätta oss på plats med ty åtföljande ekonomiskt tvång att skära ned i välfärden och sådant.

Med någon förenkling kan man påstå att Globaliseringsrådet kommer fram till att det som behövs är Kunskap: ”Produktionen i världen sker med allt större kunskapsinnehåll. Värdet av en högutbildad befolkning är därför stort”. Även om det rekommenderas en hel del annat också är utredningens första råd att Sverige ska bli en kunskapsnation: ”Kunskap i vid mening är en nyckelfaktor när det gäller att befinna sig högt och röra sig uppåt i värdekedjan”.

Döm om min nyfikenhet när en hjälpsam läsare skickar mig en tidigare betraktelse av samma fråga. Betraktelsen förekommer i en bok som Winston Churchill publicerade 1899, The River War: An Historical Account of the Reconquest of the Soudan, Vol II. Boken handlar om de så kallade Mahdi-krigen, som den brittiska armén utkämpade i Sudan mot muslimska trupper under åren 1881 – 1899.

Engelsmännen vann till slut och Churchill filosoferar om motståndaren och om orsakerna till engelsmännens seger.

Nu hör det till saken att Churchill var en person med många i dagens ögon olämpliga åsikter. Även enligt samtidens uppfattning var han en jobbig typ. Det enda som i någon mån kan ha räddat honom från ett eftermäle som skrikig krumelur i den engelska historien var att han i kraft av sitt för omvärlden ofta stötande skarpsinne genomskådade en massa skitprat och räddade världen från Hitler.

Så här skrev han:

Tusentals [muslimska] soldater har stridit modigt och lojalt för Drottningens sak: de vet hur man dör, men inflytandet från deras religion förlamar utvecklingen för dess anhängare. Ingen mer bakåtsträvande rörelse finns i världen. Långt från dödsdömd är Islam en militant och missionerande religion. Den har redan spridit sig genom Centralafrika och i varje ögonblick mobiliserat alltfler tappra krigare. Om det inte vore för att kristenheten skyddas av vetenskapens starka armar – just den vetenskap som kristendomen så fåfängt har bekämpat – kan det moderna Europas civilisation falla på samma vis som det antika Roms civilisation bröt samman.

Globaliseringsrådet säger kunskap och Churchill vetenskap, men de menar nog samma sak. Om man bortser från att det i det ena fallet handlar om ekonomisk kamp och i det andra om militär kamp, så är budskapet detsamma: när man blir utmanad är det säkrast att vara smartare.

Eftersom man hade det på känn redan på förhand är det lätt att ta till sig denna lärdom.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Alla inlägg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s