Produktutveckling inom välfärdsindustrin

År 1916 publicerade Pär Lagerkvist, nobelpristagare i litteratur år 1951, diktsamlingen Ångest där några rader lyder som följer:

Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen…

Jag famlar kring i detta dunkla rum,
jag känner klippans vassa kant mot mina fingrar,
jag river mina uppåtsträckta händer
till blods mot molnens frusna trasor.

Många okunniga människor har tolkat dessa rader som ett försök av Lagerkvist att beröra något centralt och oundvikligt i den mänskliga existensen. Synsättet är begripligt, ty fram till vår tid har livet på det hela taget varit en jämmerdal för nästan alla: barnen dog ofta i späd ålder och kanske samtidigt barnaföderskan, man blev uttagen till krigstjänst och dog av farsoter i fält, det blev missväxt och farfar svalt ihjäl, fick man leva till 40 år hade tänderna ruttnat bort, människans krafter räckte helt enkelt inte till.

Numera vet vi att diktarens rader egentligen handlar om utmattningssyndrom. Idag hade diktsamlingen sannolikt hetat När jag klättrade på väggarna. ”Syndromet”, skriver Socialstyrelsen (http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/utmattningssyndrom), ”beror ofta på en kombination av stressfaktorer både privat och på arbetsplatsen. Viktigt är att uppmärksamma potentiella stressfaktorer även utanför arbetet”. Så sant! Inför mina ögon framträder bilden av en svensk bonde vars kossa dött i tarmvred och som blivit tagen i upptuktelse av kyrkoherden för att han dikat åkrarna på söndagen i stället för att gå i kyrkan.

Utmattningssyndrom behandlas med terapi och sjukskrivning. (Förut hette det utbrändhet, men år 2003 ändrade Socialstyrelsen benämningen till utmattningssyndrom, antagligen på goda grunder eftersom utbrändhet inte låter botbart.)

Välfärdsindustrin har alltså tagit ett stycke mänsklig existens och gjort om det till en sjukdom med egen ICD-kod (F43.8, F43.9P). Pär Lagerkvist försökte betvinga sin ångest genom att skriva diktsamlingar som andra förhoppningsvis köpte för att hjälpa poeten att hålla svälten från dörren, medan han idag kunnat få vad Socialstyrelsen beskriver som ”återhämtning, med hjälp av aktiv specialiserad rehabilitering, och successiv återgång i arbete, [vilket] tar inte sällan mer än 6 månader och i vissa fall upp till ett år eller längre”. Plus att han såklart blivit sjukskriven för att slippa jobba med sina tvångsmässiga och patologiska verser.

Vårdguiden hos Västra Götalandsregionen beskriver närmare hur terapin utformas:

  • Information och utbildning i hur stress påverkar kropp och psyke.
  • Rådgivning om livsstil och metoder för att minska daglig stress, till exempel med motion och avslappningsövningar.
  • Samtalsterapi med psykolog, kurator eller sjuksköterska.
  • Stresshantering individuellt eller i grupp, ofta med inslag av så kallad mindfulness-träning.
  • Sjukgymnasitk 

I välfärdsindustrin ingår ett företag som heter Healthcare Media och hjälper till med marknadsföringen av industrins produkter (http://stress.se/test-lider-du-av-utmattningssyndrom/). Man svarar på nio frågor där svaren ger olika poäng. ”Räkna ihop dina poäng” uppmuntrar det tjänstviliga företaget. Om man kommer över 18 poäng är man ”i riskzonen” och kan anmäla sig på hemsidan. Frågorna är mycket vetenskapliga (”a self rating scale for stress-induced Exhaustion Disorder, the Karolinska Exhaustion Disorder Scale”).

Själv snodde jag ihop 20 poäng lätt som en plätt genom att instämma i följande uttalanden:

Jag har ibland svårt att hålla tankarna samlade på sådant som normalt skulle fånga min [uppmärksamhet]. (Två poäng; till exempel är det svårt att tänka ut idéer till den här bloggen när jag åker tunnelbana.)

Jag glömmer dagligen bort betydelsefulla saker eller saker som jag skulle gjort. (Sex poäng; om jag ska gå nedför trappan och göra två saker glömmer jag oftast den ena om jag inte skriver en minneslapp.)

Ibland sover jag oroligare eller vaknar under natten och har svårt att somna om. Det händer att jag inte känner mig utsövd efter en natts sömn. (Två poäng; så är det tyvärr.)

Ljud, ljus eller andra sinnesintryck stör mig så mycket att jag drar mig undan för att mina sinnen ska få vila. (Sex poäng; jag hatar musiken min son spelar och stänger dörrar och sätter i öronproppar för att slippa höra.)

Vardagliga situationer som jag tidigare hanterat utan särskilda problem kan ibland kännas krävande och orsaka obehag eller få mig att bli lättare stressad än vanligt. (Två poäng; det här med romska tiggare är en utmaning.)

Jag känner mig mer otålig eller lättirriterad än vanligt men det går också snabbt över. (Två poäng; cyklister som tror att de äger staden gör mig urförbannad.)

Det ska vara lätt att bli kund hos välfärdsindustrin.

Annonser

1 kommentar

Filed under Alla inlägg

One response to “Produktutveckling inom välfärdsindustrin

  1. Johan Hakelius

    Blandarens version är också bra:

    Ångest, ångest är min arvedel
    och det tycker jag är fel.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s