Monthly Archives: april 2015

Årets mest förvirrade politiska förslag?

Det har bara gått fyra månader av året, men frågan är om vi inte redan nu, efter Valborgsmässoaftons artikel på DN Debatt av två ledande moderater, kan avsluta tävlingen om årets mest vimmelkantiga politikeridé och kora Tomas Tobé och Beatrice Ask till pristagare. Läs mer

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Alla inlägg

Underliga saker händer än i våra dar, minsann

Jag har påtalat följande två företeelser tidigare, men de är tyvärr värda att nämnas igen. De har smugit sig över oss som om de handlade om småsaker medan de i själva verket representerar grundskott mot statsskicket. Läs mer

1 kommentar

Filed under Alla inlägg

Har vi börjat skita i saker?

Tre anekdotiska exempel: Läs mer

Lämna en kommentar

Filed under Alla inlägg

Svensk politik har fel fokus

Det första man kommer att tänka på när man följer den hetsiga debatten om vårbudgeten är naturligtvis Erik Gustaf Geijers dikt Odalbonden, särskilt dessa betydelsedigra rader:  Läs mer

Lämna en kommentar

Filed under Alla inlägg

Bejaka småborgaren respektive gammalsossen inom dig

Om vi betraktar den framgångsrika svenska demokratiska välfärdsstaten fram till ungefär 1970, då den var färdigbyggd och nådde sin höjdpunkt, med den distans som ger möjlighet att endast iaktta de stora dragen, tror jag vi ser att politiken egentligen bara handlade om en sak, nämligen inkomstfördelningen. Läs mer

Lämna en kommentar

Filed under Alla inlägg

Tänk ett snäpp till i flyktingfrågan

Vi är med rätta bekymrade över att flyktingar drunknar i Medelhavet på sin väg till Europa. Idag, den 26 april 2015, ägnas Dagens Nyheter nästan helt och hållet åt denna fråga. Det synsätt som tidningen – och för övrigt nästan alla andra med rätta upprörda betraktare – anlägger är ungefär det här: Läs mer

Lämna en kommentar

Filed under Alla inlägg

Widar och jag

Här är några reflektioner med anledning av Widars senaste krönika (http://detgodasamhallet.com/2015/04/23/nya-moderater-vill-styra/), där han argumenterar att ”det vore väldigt bra för Sverige” om S och M började samarbeta mer, Läs mer

1 kommentar

Filed under Alla inlägg

En framstöt från det välfärdsindustriella komplexet

Den 16 april 2015 skrev åtta psykforskare – fyra professorer och fyra övriga vetenskapsmän – en artikel på DN Debatt. De oroade sig över att ”sjukfallen i psykisk ohälsa ökar kraftigt” och förespråkade preventiva åtgärder ”redan nu”. Läs mer

1 kommentar

Filed under Alla inlägg

Vänlighet är en dygd

Häromdagen träffade jag en anglikansk präst, en engelsman, på en mottagning i ett diplomatiskt sammanhang. Vi smuttade på champagne i eleganta salar och talade om Jesus. Läs mer

Lämna en kommentar

Filed under Alla inlägg

Hur mycket stryk ska man ta?

Som västerlänning, särskilt västerländsk man, verkar man av samtiden anses vara skyldig till praktiskt taget allt. Allt ont, alltså. Det goda, i den mån det finns något, är säkert någon annans förtjänst. Sannolikt ursprungsbefolkningarnas och kvinnornas.

Anklagelserna mot västerlandet och dess befolkning ligger som ett bakgrundsbrus i samhällsdebatten. Det är ständigt närvarande, man kan inte bortse ifrån det, man måste på något sätt förhålla sig till det. På en del ställen växer bruset till ljudet av styv kuling där det är svårt att uppfatta några andra toner.

Den 21 april skriver en italiensk kvinna, Igiaba Scego, född av somaliska föräldrar, i DN Kultur, ett särskilt stormigt ställe, om drunkningsolyckorna med flyktingar i Medelhavet.

När hennes pappa på 1970-talet lämnade Somalia kunde han resa till Italien ”som vilken annan människa som helst. Inga kärror, inga smugglare, inga skeppsbrott, inga hajar som väntar på att slita dig i stycken”.

Men numera har västerlandet avslöjat sitt sanna, rasistiska jag: ”Att resa idag är en exklusiv rättighet för människor från norr, från det västerland som gör sig allt mer isolerat och dövt för omvärlden. Om du har råkat bli född på fel sida av jordklotet kommer ingenting att vara dig givet”.

Igiaba Scego känner skuld över att tillhöra ett så ruttet ställe som Europa: ”Jag känner mig maktlös. Värre: jag känner mig som en mördare, eftersom den kontinent där jag är medborgare, Europa, inte lyfter ett finger för att skapa en gemensam politik som kan hantera denna havets tragedi på ett organiserat sätt”.

Hon kunde förstås resa till Afrika och själv hantera tragedin på ett organiserat sätt därifrån. Kanske skulle hon upptäcka att den som verkligen visste hur man höll ordning på flyktingströmmarna var Ghaddafi och rentav inse att Europa har sina dubier mot sådana kraftkarlar.

”Inte ens ordet ’tragedi’ är rätt i sammanhanget. Efter 25 år [sedan de första flyktinghaverierna i Medelhavet; PEs anm.] är det snarare befogat att tala om dråp än om tragedi…”

Hon menar efter ytterligare eftertanke att Europas skuld påminner om de argentinska diktatorernas på 1970-talet som släppte terrorister från flygplan att dö i havet: ”Jämförelsen är varken retorisk eller kontroversiell, utan teknisk och saklig”. Det handlar om en form av ”undanskaffande”, ”en form av massutrotning”.

Jag kippar efter andan. Jag är europé. Européer är skyldiga. Jag är skyldig till dråp. Enligt brottsbalken 3 kap. 2 § ska jag för dråp dömas till fängelse i lägst sex och högst tio år.

Landets främsta och mest prestigeladdade tidning, Dagens Nyheter, publicerar alltså en artikel där jag anklagas för ett brott som skulle rendera mig minst sex år på kåken.

Förresten är brottet egentligen grövre än dråp. Jag håller ju på med en form av massutrotning, vilket vad jag kan förstå måste vara en sorts brott mot mänskligheten. Värre brott finns inte. Till Internationella brottmålsdomstolen i Haag med mig.

Tänk om någon hade utslungat den sortens kollektiva anklagelser mot romer eller kvinnor eller judar. Att beskylla mig för att ägna mig åt massutrotning är, enligt min uppfattning, grövre än att tillvita romer tjuvaktighet, snarare som att beskylla judar för att äta barn.

Finns det någon gräns för hur skändliga och ogrundade gemenheter som antirasisterna på exempelvis Dagens Nyheters kulturredaktion kan tänka sig att frambära bara objekten för deras förgripligheter är de rätta?

PS Artikeln ska enligt uppgift ursprungligen ha publicerats i den i italienska tidskriften Internazionale, där kulturchef Björn Wiman, som det verkar, upptäckt den och befunnit den angelägen även för svenska läsare. Åtminstone har han själv översatt den från italienskan.

2 kommentarer

Filed under Alla inlägg