Bejaka småborgaren respektive gammalsossen inom dig

Om vi betraktar den framgångsrika svenska demokratiska välfärdsstaten fram till ungefär 1970, då den var färdigbyggd och nådde sin höjdpunkt, med den distans som ger möjlighet att endast iaktta de stora dragen, tror jag vi ser att politiken egentligen bara handlade om en sak, nämligen inkomstfördelningen. Socialisterna ville ta pengarna från borgarna och borgarna ville ha dem kvar. Sedan är det klart att utjämningen inte bara verkställdes genom att sedlar, med statens hjälp, bytte plånbok, utan också genom att staten levererade enhetliga, skattefinansierade tjänster, till exempel enhetsskolor och sjukvård på lika villkor för alla.

Denna politik vilade på en homogen befolkning. Om vi bortser från de ekonomiska villkoren var alla människor ungefär likadana. Visst fanns klassmässigt betingade smärre kulturella skillnader, till exempel i uttal och andra etikettsregler, men i allt väsentligt, framför allt i grundläggande livsinställning, var vi av samma slag.

Vi var småborgerliga. Att vara småborgerlig är att värna om sådana dygder och synsätt som maximerar möjligheterna att leva ett drägligt liv under omständigheter som ibland kan krångla till livet: att spara så att man har en buffert på banken, att jobba hårt så att man får goda inkomster, att uppfostra barnen med kärlek och beslutsamhet så att de så fort och bra som möjligt kan stå på egna ben, att visa rimlig solidaritet mot sin nästa, i varje fall mot de nära och kära.

En småborgerlig tillvaro är inte nödvändigtvis en frihetsmaximerande tillvaro. Till exempel handlar det småborgerliga föräldraskapet om att föräldrarna offrar sig för barnen, inte om att de ska förverkliga sig själva. I småborgerligheten ingår att grannarna betraktar och håller ordning på varandra och tisslar och tasslar och har synpunkter.

Överklassen har alltid föraktat småborgerligheten för att den är så tråkig och obenägen för eleganta utsvävningar. Marxister har alltid ogillat småborgerligheten för att den aldrig begripit sig på nödvändigheten av revolution och kollektivismen, utan bara ängsligt tänkt på familjen, bankkontot och anseendet.

Det var inte bara folkpartister och bondeförbundare som var småborgare i själen, utan även socialdemokrater. Troligen var det den svenska arbetarklassens grundmurade småborgerlighet som gjorde att kommunismen aldrig fick något genomslag. Gammalsossar var egentligen likadana som klassfienderna i allt väsentligt utom, alltså, när det gällde inkomsternas och förmögenheternas fördelning. (Det fanns just därför inga svåra kulturella hinder för klassresor.)

Småborgare är kanske tråkiga och trångsynta, men de bygger framgång och välstånd. Schweiz är ett småborgerligt land. Tågen är snygga och går i tid och se hur francens värde förändrats jämfört med den svenska kronan under de senaste decennierna!

Att Sverige utvecklades så bra fram till ungefär 1970 berodde, enligt min uppfattning, på att alla svenskar var sådär idogt och trist småborgerliga.

Sedan dess är det andra bullar. Jag minns möten med rödvinsvänstern för fyrtio år sedan där intellektuella ungdomar från småborgerliga hem på allvar diskuterade hur man skulle driva småborgaren ur kroppen. Jag vet inte riktigt hur det gick till, men de intellektuella ungdomarna lyckades, inte bara med sig själva, utan med hela folket. Framför allt har politiken avlägsnat sig från det småborgerliga tänkandet.

Nu utgår nämligen det politiska tänkandet inte längre ifrån att medborgarna i gemen är skötsamma och dugliga och därför kan utsättas för krav, utan ifrån att de är svaga och i behov av stöd och hjälp från ett allt vidlyftigare maskineri av offentliga institutioner som har till uppgift att se till att inga besvär och obehagligheter drabbar den enskilde på livets stig.

Därför kunde en skollärare tidigare framgångsrikt beordra eleverna att lära sig multiplikationstabellen och Hallands floder, medan dagens pedagoger ofta inte ens törs ta ifrån eleverna mobiltelefonerna så att det blir tyst i klassrummet.

De stora statsmän vi behöver skulle sjunga småborgerlighetens lov.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Alla inlägg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s