Sex och makt

Vi tror ofta att sex handlar om sex. Ibland, i privata sammanhang, gör det faktiskt det. Men när saken kommer ut i offentligheten handlar det om makt.

Min medkrönikör Ilan Sadé gjorde nyss en betydelsefull kommentar:

Att skicka ut RFSU i klassrummen för att diskutera samlagstekniker med 13-åringar är hippt och coolt, medan en bild på en lättklädd modell (oavsett kön) kan utgöra ”sexistisk reklam”. Hängde du med? Jag är nämligen inte säker på att jag själv gjorde det.

Kolla http://detgodasamhallet.com/2015/05/14/puritaner-i-frigjordhetens-forkladnad/#more-784 om du vill följa hela hans tankegång.

Hans fråga är viktig. Han pekar på ett faktum. Vi känner alla igen observationen. Så är det. En lätt porrig bild anses mer stötande än samlagstips till barn. Ilan undrar varför. Så fungerar vetenskap. Man observerar, frågar och funderar. Hur i helvete kan detta förklaras? Alla nyfikna själar har i alla tider ställt sig sådana frågor, från Aristoteles till Einstein. En del, exempelvis Giordano Bruno, har blivit brända på bål för sin nyfikenhet. Samtiden gillar i allmänhet inte folk som ställer frågor även om den för det mesta inte går så långt som i Brunos fall.

Vetenskapen kastar fram hypoteser om möjliga förklaringar. En hypotes är ett förslag av typ ”så här tror jag att man kan förklara den observation vi gjort”. Om du ursäktar ska jag framföra en hypotes med anledning av Ilans observation och fråga.

Jag börjar med den stora kartan. Huvudmotsättningen i vårt samhälle står mellan å ena sidan det välfärdsindustriella organisationskomplexet, en i huvudsak statlig inrättning som vill ha makt över människorna genom att hjälpa dem och därför inte gillar människor som själva kan ta ansvar och, å den andra sidan, människor som är starka och ansvarstagande. (Jodå, välfärdsindustrin gör många bra saker, problemet är att den skaffat sig skadligt mycket makt, även över nationens tänkande. Jag återkommer till det, kanske redan i morgon.)

Jag väljer att strunta i Ilans parentes ”(oavsett kön)” eftersom det egentligen handlar om lättklädda kvinnor. Vi har alla sett mer eller mindre pornografiska bilder av vackra, sexiga kvinnor. Man kan se dem till exempel i byggfuttar och som kalendrar i bilverkstaden. Normalt syns de inte i finansvärlden, men jag kan lova att de bankdirektörer jag känner har ett fullt lika välutvecklat intresse för saken.

Män gillar vackra, sexiga kvinnor. Vissa män får vackra, sexiga kvinnor. Om man går på bio och studerar vilken sorts män som får vackra, sexiga kvinnor så ser man att det för det mesta är ansvarskännande, starka, målmedvetna män som inte avser att slarva med sina äktenskapliga förpliktelser utan tvärtom har för avsikt att uppfostra sina barn och värna om sina nära och kära. Naturligtvis kan de samtidigt vara skitstövlar och kvinnoföraktare, det ska inte förnekas.

Sådana män brukar ha rätt mycket testosteron och andra kroppssafter som gör dem starka och ibland aggressiva. De har ofta rejäla egon. Ingen ska få sätta sig på dem. De klarar sig själva, tack. De utstår plågor och utmaningar. De löser problem.

Den mentaliteten är en svår nöt för välfärdsindustrin. Om alla människor tänkte på det viset skulle välfärdsindustrin inte ha några klienter. Det välfärdsindustriella komplexet vill se svaga människor omkring sig, människor som inte klarar sig utan industrins tjänster. Den starke, självständige mannen blir därmed själva inbegreppet för det som välfärdsindustrin ogillar. Samhället, som har en stark tendens att anamma maktens synsätt, ägnar sig därför åt att förtala mannen och tillskriva honom nedriga avsikter och egenskaper. Han är bara så macho och fel. Det bästa är om han skäms. Därför ska han lära sig att skämmas om han skulle få för sig att betrakta en bild av en lättklädd kvinna. Sådana bilder är haram. Fy.

”Jag hatar dig du djävla man”, som Feministiskt Initiativs kampsång så vältaligt lyder. (https://www.youtube.com/watch?v=OBcwZ0Foqss; den som är road av tankeexperiment kan byta ut ordet ”man” mot till exempel ”jude” eller ”somalier” och känna efter i vilka sammanhang det skulle upplevas som hemtamt.)

För välfärdsindustrin är det emellertid helt ofarligt om barn parar sig som kaniner och har lite kul. Det gör dem inte mindre benägna att bli tacksamma och trogna klienter hos det välfärdsindustriella komplexet.

Det handlar inte om sex och kön, det handlar om makt.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Alla inlägg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s