Möte med en bohuslänsk målarmästare

På sommaren har bohuslänska hantverkare bråda dagar. Sommargästerna vill ha sina hus fixade. Jag hamnar i samtal med Erik, målarmästare från Uddevalla.

  • Mycket att göra nu?
  • Det här är högsäsong.
  • Hur många anställda har du?
  • Det är väl tio stycken.
  • Du hjälper verkligen till att hålla sysselsättningen uppe i Sverige!
  • Inte så särskilt. Jag har inga svenskar anställda.
  • Jaså? Varför inte?
  • Det var länge sedan jag hade några svenska målare och snickare anställda.
  • Är lönerna för höga?
  • Nja, det är snarare att de inte jobbar så mycket.
  • Hur menar du?
  • De jobbar så långsamt. I år är alla mina anställda från Ukraina. Trevliga killar och så är det en himla fart på dem. Och så nöjer de sig med lite lägre löner.
  • Blir de inte missnöjda om de inte får kollektivavtalslöner?
  • Fråga dem.

En av Eriks anställda heter Sasja. Han talar hygglig engelska.

  • Sasja, vad tycker du om lönen i Sverige?
  • Mycket bra. I Ukraina hade jag kanske tjänat 150 euro i månaden om jag över huvud taget hittat ett arbete. Min mamma är statsanställd läkare. Hon tjänar 80 euro i månaden. Jag har fru och två barn och måste jobba ihop pengar. Det är fantastiskt att kunna komma hit. Ni har ett vackert land. Vår flagga är också gul och blå.

Jag vänder mig åter till Erik.

  • Jag har bara anställt folk från gamla östeuropeiska länder på senare år, säger han. Ukrainarna är bra, bättre än rumäner. Dom här killarna rätt kvalificerade. Sasja, till exempel, hade en internetbutik innan krisen slog till i Ukraina.
  • Men är det inte jobbigt att hämta hit folk från Ukraina? Det finns ju en massa arbetslösa invandrare. Varför anställer du inte dem i stället?
  • Det går inte. De tar hellre bidrag. Om man har några ungar så får man lika mycket i bidrag som jag kan betala i lön. Jag kan inte konkurrera med bidragssystemet, det är bara att inse.

Jag begrundar dessa förhållanden. Här strömmar det in arbetskraft i landet och lik förbannat måste det importeras ukrainare för att få bohuslänska stugor målade. Och att pigga, arbetslösa svenska ungdomar skulle idas åta sig sådant jobb har vi väl slutat räkna med.

Annonser

1 kommentar

Filed under Alla inlägg

One response to “Möte med en bohuslänsk målarmästare

  1. W

    Nja, det låter som ett trevligt sommarjobb som nog många svenska ungdomar skulle tacka ja till om de fick erbjudandet. Men det får de alltså inte med hänvisning till att de har dålig arbetsmoral (eller att ukrainare är bättre arbetare). Det som händer är följande:

    1. Målarmästaren Erik anställer bara ukrainare som är de flitigaste arbetarna i hela Europa. Rumäner har inte en chans och än mindre svenska ungdomar som alltså har dålig arbetsmoral.
    2. Svenska ungdomar tvingas arbeta som telefonförsäljare som är en extremt stressigt och obehagligt arbete som få har läggning för eller sympatiserar med på ett mer personligt plan.

    Att ukrainare jobbar som maskiner förvånar mig inte, på samma sätt som svenska ungdomar som åker och jobbar i Norge nog anstränger sig lite extra för att inte göra sin arbetsgivare missbelåten (där är det de norska ungdomarna som blir beskyllda för att vara lata i jämförelse med de dugliga svenska ungdomarna). Jag vet dock inte om det är rimligt att förvänta sig att svenska ungdomar som kanske aldrig har haft ett jobb förut ska arbeta som maskiner här hemma.

    Sedan stämmer det naturligtvis att det finns många lata och bortskämda ungdomar i Sverige – också.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s