Utbildningsministern och skolan

Den 4 mars 2014 förklarade Gustav Fridolin, då i opposition, vad han skulle göra under de första 100 dagarna som utbildningsminister för att rädda skolan. Nu har det gått betydligt mer än 100 dagar, men den 2 juli presenterade miljöpartiet äntligen en handlingsplan som verkar stämma med planerna från i fjol.

Utgångspunkten är de ökande klyftorna i skolan (http://www.mp.se/sites/default/files/150701_alla_skolor_ska_vara_bra_skolor_final.pdf):

Förra sommaren lämnade ca 12 700 elever grundskolan utan gymnasiebehörighet, hela 13,1 procent. Bland elever vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning var det 43,8 procent som inte fick behörighet till gymnasiets nationella program. Skillnaden i andelen elever som når gymnasiebehörighet mellan de elever vars föräldrar har gymnasieutbildning och de som elever vars föräldrar enbart har förgymnasial utbildning har fördubblats sedan 2006.

Detta är naturligtvis förödande. Och vad tänker Fridolin göra åt det? Han tänker ge mer pengar till skolor med hög andel lågpresterande elever enligt en ”fördelningsnyckel” som Skolverket ska utarbeta:

Sedan den 1 juli 2014 finns ett krav att kommunerna måste fördela skolpengen efter elevernas olika förutsättningar och behov, så kallad socioekonomisk viktning. Något liknande krav på statens resurser till skolor finns inte. Det är orimligt att staten inte har ett system för hur statliga skolsatsningar ska fördelas efter behov. Under alliansregeringens sista år, 2014, var det endast 7 miljoner av de 7 miljarder som staten betalade ut i statsbidrag som riktades särskilt mot skolor med tuffa förutsättningar – totalt 0,1 procent av statsbidragen. Det duger inte… Alla nya statsbidrag ska vara tydligt utformade så de skolor som behöver mest stöd ska få mest stöd.

Kan det vara något? Tveksamt.

Grundskola och gymnasium kostar omkring 120 miljarder kronor om året (http://www.scb.se/Grupp/Produkter_Tjanster/Kurser/_Dokument/Almedalen-2014/2014-06-30-Vad-kostar-skolan.pdf). Även om alla de sju miljarderna hade gått till den sämsta hälften av skolorna skulle det inte betyda mer än tio procents resursökning.

Men det är inte min tunga invändning. Min tunga invändning är att det inte handlar om pengar. Skolans viktigaste resurs är läraren, men av det följer inte att undervisningen skulle bli bättre om lärarna fick högre löner eller om klasserna blev mindre (vilket är ungefär det som kan åstadkommas med mer pengar). I de kommunala grundskolorna finns det bara tolv elever per lärare och i de kommunala gymnasieskolorna ännu färre (samma källa). Var och en som, liksom jag, gått i en framgångsrik skola med uppemot 30 elever i klassen begriper att det inte är lärartätheten det handlar om. Och höjda lärarlöner kan kanske locka mer kompetenta kandidater till lärarhögskolorna, men det tar årtionden innan det får märkbar effekt ute i skolorna.

Inser inte Fridolin (eller hans föregångare Björklund) dessa enkla saker? Det kanske han gör, men som minister har han bara två verktyg i sin verktygslåda: budgeten, som ger honom möjligheter till ”satsningar” samt lagstiftningsmakten, som ger honom möjlighet att förbjuda och tvinga. Men skolans problem har med värderingar, attityder och kultur att göra, och sådana mjuka företeelser låter sig varken påverkas med pengar eller av förbud. Men Fridolin kan ju inte använda andra verktyg än dem han har i sin låda. Han får låtsas att det kan fungera, allt enligt principen att för den som bara har en hammare ser alla problem ut som en spik.

Så vad borde han göra? Här är mitt förslag: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2014/11/21/har-ar-talet-fridolin-borde-halla.

Hade jag skrivit det idag skulle jag nog ha lagt till något bekymrat om den stadigt ökande invandringen. Det är klart lärarna får problem om det ska malas in en stor andel elever som inte ens kan svenska.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Alla inlägg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s