Är tiggeri arbete?

Journalisten Nina Björk på DN Kultur och jag har nyligen haft ett meningsutbyte om tiggeriet. I det sammanhanget gav hon uttryck för en uppfattning som jag inte berörde. Men denna hennes uppfattning har betydelse och bör nog beröras, inte minst för att ett antal skribenter på landets ledarsidor givit uttryck för samma, som jag ser det felaktiga, åsikt.

Åsikten är att tiggeri är en sorts arbete. Typ: i Sverige finns ett diversifierat yrkesliv med de mest skilda professioner, till exempel ingenjörer, lärare, tiggare, revisorer och sjuksköterskor. ”Om jag skulle bli erbjuden att arbeta som Engellau arbetar och att arbeta som tiggarna tror jag att Engellaus arbetsdag är betydligt mindre hård”, skriver Nina Björk.

Som jag ser det är Björk här förvirrad. Hon tror att arbete kan reduceras till två av sina komponenter, nämligen ansträngning och inkomst. Det är sant att lärarna och tiggarna är lika i bemärkelsen att de måste utöva någon sorts ansträngning och att de får en större eller mindre inkomst. Men vid sidan av dessa två aspekter på arbetet finns en tredje, som enligt min uppfattning är avgörande för att en kombination av ansträngning och inkomst ska kvalificera sig som arbete, nämligen att bidra till andras nytta.

Ingenjören ägnar sin arbetsdag exempelvis åt att konstruera broar som ska vara till nytta för ett oändligt antal människor som hon inte ens känner. Hon gör därmed en insats för gemenskapen och samhället. Det är inte bara det att hon får en inkomst från samhället, hon ger något tillbaka till samhället. Samma sak med läraren. Han får sin lön, han sätter av sin tid, men han gör samtidigt en betydelsefull insats däri att han bidrar till att dana nya generationer och göra dem bättre skickade att utvecklas till nyttiga samhällsmedlemmar.

Vad jag kan se brister tiggeriet på den här punkten. Tiggare gör ingen nytta för andra människor (om man inte konstruerar en nytta av typ att tiggarna ger människor en chans att genom en penninggåva avlyfta deras dåliga samvete över att se tiggare lida, ett svagt argument eftersom det är tiggarens existens som framkallar det dåliga samvetet).

Att göra nytta för andra människor, att dra sitt strå till stacken, är faktiskt arbetets viktigaste komponent om meningen med det hela är ett gott samhälle. Samhället blir gott inte för att folk anstränger sig eller för att de får inkomster, utan just för att de hjälper och gör nytta för varandra.

För mig är det obegripligt och illavarslande att betydelsefulla och framskjutna opinionsbildare som Nina Björk inte inser detta. Kanske är det det senaste halvseklets enorma välståndsökning som har berövat henne och många andra förmågan att skilja mellan produktiva och improduktiva sysslor, mellan närande och tärande verksamheter. Vi kanske tycker att vi har blivit så rika att vi inte behöver besvära oss med att tänka på så gammaldags saker, ungefär som att vi kan kosta på oss att slänga matrester och att inte laga trasiga kläder (eller, som Lena Adelsohn Liljeroth nyligen påpekade, till och med köpa jeans som trasats redan i fabriken).

Jag tror att det där är farligt. Historien är full av exempel på samhällen som förfallit och till och med gått under för att de tappat lusten eller viljan eller förmågan att utnyttja den enda resurs som egentligen spelar någon roll, nämligen människors förmåga att göra nytta för varandra.

Att man ska behöva tjata om sådana självklarheter.

Annonser

1 kommentar

Filed under Alla inlägg

One response to “Är tiggeri arbete?

  1. Gregory

    Undrar om dessa infantila människor som jämställer tiggeri med arbete är samma människor som vill ha betalt för att ta hand om sina egna barn?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s