Den behagliga upplevelsen av att råka ut för Västra Götalandsregionen

Jag är inte ironisk. Jag menar allvar.

De senaste tre dagarna har jag tillbringat på Näls sjukhus utanför Trollhättan. Det började med ett alldeles förskräckligt magont som fick mig att göra något så desperat som att ringa till 112, vilket ledde till att jag några timmar senare satt i akuten på Näls.

Efter skiktröntgen konstaterades strax tarmvred. Lugna och professionella läkare förklarade att det skulle bli operation på direkten. När jag tänker på det så här efteråt konstaterar jag att jag inte ens blev orolig. Alla dessa undersköterskor och sjuksköterskor, narkosläkare, kirurger, kökspersonal, dagpersonal, nattpersonal, sedermera sjukgymnaster och biträdande avdelningsföreståndare – jag tror att jag varit i minst femtio personers tillmötesgående händer vid det här laget – samt jag själv utgör ett väl sammansvetsat team (som det så vackert heter) som vänligt småpratande och med minutiös professionalitet koncentrerar oss på en betydelsefull uppgift, nämligen att greja mina tarmar, som hade snott in sig i varandra, samt att hantera eftervården.

Jag tror inte det går att få bättre vård. Det var närapå trevligt inför operationen. När jag förbereddes för denna egentligen rätt skrämmande upplevelse och det placerades sladdar och kablar och nålar över hela kroppen inklusive ryggraden och sond genom näsan ner till magen – akta dig för så sådana; kroppen gör våldsamt motstånd – hade jag intressanta diskussioner om svensk sjukvård och personalens status med operationssköterskan och en narkosläkare som just kommit tillbaka från semestern som han ägnat åt att föda barn med frun.

Jag strör hela tiden erkännanden och djupt känd uppskattning omkring mig. Det är trevligt att förbehållslöst och uppriktigt kunna göra det; det händer inte så ofta. Personalen blir rörd och tackar och börjar, med all rätta vad jag kan förstå, tala om sina taskiga anställningsförhållanden, dåliga löner och otillräckligt mer personal och onödig byråkrati som påtvingats dem uppifrån. Åttio procent av en sjuksköterskas tid ägnas åt administration påstår de och svenska läkare ägnar minst tid i världen till att träffa patienter.

Men varför är ni i så fall så himla trevliga? frågar jag. Det naturliga hade väl varit att jävlas lite med patienterna för att det via dem ska gå lämpliga signaler om resursbehov till politikerna (företeelsen är väl dokumenterad inom organisationssociologin och kallas The Washington Monument Syndrom och kan googlas).

En sjukhushöjdare sa att det var en intressant fråga, men att han inte trodde det hade med ”kall” att göra. Men det tror jag. Han beskrev själv tillfredsställelsen av att jobba i ett yrke, där man faktiskt dagligen och genom egna – eller genom det så kallade väl sammansvetsade teamets – insatser räddar livet på folk. Beskrivningen var så vacker att vi nästan fick tårar i ögonen båda två.

Då slog det mig att jag själv, om jag levat för ett eller två sekel sedan, troligen vid det här laget hade dött tre gånger av sjukdomar som den svenska välfärdsstaten faktiskt räddat mig från.

Se där en solskenshistoria från Västra Götalandsregionen, till vilken jag vill framföra mitt tack.

Annonser

1 kommentar

Filed under Alla inlägg

One response to “Den behagliga upplevelsen av att råka ut för Västra Götalandsregionen

  1. Trist att råka ut för en sån trist och smärtsam erfarenhet som tarmvred! Ståtlig och välförtjänt hyllning till vården! Kan inte göra annat än att i alla stycken hålla med i beskrivningen av den förunderligt goda behandling som ”en sjukvård i kris” levererar då någon är i akut behov därav. Sådan är också min egen personliga erfarenhet från, tursamt nog, endast ett litet antal riktigt akuta tillfällen.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s