Lite mer om myndighetsprognoser

Ursäkta om jag snöar in på Migrationsverkets prognoser, men saken har betydelse som illustration över myndigheters allmänna förmåga att säga något om framtiden. I min förra krönika i ärendet återgavs följande klipp ur verkets numera månadsgamla oktoberprognos:

1

Således en dramatisk ökning i antal asylsökande med början i juli. Med berömvärd tydlighet anger verket också i diagrammet när dess föregående prognos – Juliprognosen – presenterades. Det var närmare bestämt den 23 juli 2015.

Vad trodde då Migrationsverket sådär på tröskeln till asylexplosionen? Här är myndighetens sammanfattande tabell:

Statistik1

I texten står det så här:

Justering nedåt i prognos och planeringsantaganden för asylsökande i Sverige

Migrationsverkets samlade bedömning är att antalet asylsökande till Sverige kommer att vara fortsatt högt – men troligen lägre än 2014… Mot bakgrund av den mycket kraftiga ökningen av asylsökande som skett i Europa är osäkerheten stor – det behövs ett brett prognosintervall. Osäkerheten bedöms fortfarande överväga nedåt.   Prognosen över antalet asylsökande 2015 justeras till 66 000 – 80 000 (tidigare 68 000 – 88 000) och nytt planeringsantagande är 74 000 (tidigare 80 000). Prognosen för år 2016 justeras till 61 000 – 85 000 (tidigare 70 000 – 95 000) och planeringsantagandet är 73 000 (tidigare 80 000).

Det är sant att framtiden är oförutsägbar. Ändå undrar man hur Migrationsverket kunnat göra en sådan totalmiss. Den kraftiga ökning av antalet nyanlända som inträffade bara någon eller några veckor efter juliprognosen måste väl ha synts på flyktvägarna? Asylpersonal på Lesbos måste väl ha märkt en ökning? Brydde sig Migrationsverket inte om att ringa dit och fråga? Eller talade svensken och greken båda så knackig engelska att de missförstod varandra?

Det finns två möjligheter. Antingen är myndigheten så hjälplös som det verkar – men varför i så fall över huvud taget besvära sig med att göra några prognoser? – eller också har den ett uppsåt. Uppsåtet skulle kunna vara att myndigheten inte vill oroa allmänheten eller politikerna; den kan ju i efterhand alltid förklara sig ”ha varit naiv” när verkligheten visar ett helt annorlunda utfall.

Man kan spekulera hur mycket som helst om det där, men en sak är klar: man ska aldrig ta något som Migrationsverket säger om framtiden på allvar. Det gäller naturligtvis inte bara volymerna, utan också allt annat, till exempel budgetpåverkan och personalbehov.

Tyvärr, tror jag, gäller detta inte bara Migrationsverket. Under det senaste året har mitt förtroende för svenska myndigheter rasat, vilket smärtar mig, gammal statstjänsteman som jag är. Det säkraste är nog att aldrig lita på någon myndighets planer, prognoser, löften eller förutsägelser. Kalkylera alltid med tafflighet och/eller något dolt och snedvridande uppsåt.

Annonser

2 kommentarer

Filed under Alla inlägg

2 responses to “Lite mer om myndighetsprognoser

  1. Pingback: Problem – lösning… | Jan Millds blogg

  2. Ja om prognosen har denna låga kvalité fyller den ju ingen funktion . . .
    då är det bättre att titta ut och se hur mycket det regnar . . . samma framförhållning (dvs 0). . . och varför inte ha mer boenden och alternativ redo . . . så att man vi denna kraftiga ökning hinner stoppa inflödet utan att någon blir husvill…..

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s